MIN HISTORIA MITT I LIVET!

MIN HISTORIA MITT I LIVET!

Tre hjärtan!

Tre hjärtan!

måndag 8 februari 2016

Smartare än vi

Ja, den äldsta dottern är nog smartare än både mamma och pappa.
Hon läser och räknar hur lätt som helst.
Så hon har fått göra ett test i skolan och där beslutades det att hon skulle flyttas upp en klass. Ja, vi fick självklart bestämma. 
Det är inget lätt beslut, man vill ju att det ska bli rätt för henne både nu och senare. Men oavsett hur man gör kan man inte veta om det är rätt eller fel.
Finns inte heller några studier gjorda på barn som hoppat över en klass om det blir bra eller dåligt i långa loppet.

Det alla skriver är ju att de måste få behålla motivationen och det tycker vi också är viktigt.
Hon måste bli stimulerad och motiverad.
Vi hoppas det blir bra för henne.

Äntligen kom det ut.

Alma har haft ett sår på magen ända sen stygnen togs efter knappoperationen i september.
Det har inte velat läka.
Vi har träffat flera läkare och kirurgerna har misstänkt att där varit en "främmande kropp" alltså att där finns något som kroppen försöker stöta ut.

I detta fallet har de trott att det varit ett metallstift som man använde när man fäste magsäcken i bukhinnnan, den satt som ett stopp så inte stygnet kunde dra sig rätt igenom magsäck och bukhinna.
Tanken har varit att den ska trilla av när stygnet stäpper och då trilla ner i magsäcken och så bajsar de ut den.

Men nu har det inte blivit så utan stygnet har suttit för hårt och den har tryckts ut genom skinnet i stället.

Vi hade en tid till kirurgen på torsdag för då hade det gått så långt tid så han ville se på det.
Men när Alma duschade i onsdags så lossnade ruvan på ena sidan och jag kunde inte låta bli. Så jag drog loss ruvan.

Och tänk där på ena kanten av ruvan satt det, stiftet som vi väntat på så länge.
Det var mycket större än vad jag trodde!!
Inte konstigt det varit ömt och gjort ont där.

Men äntligen, så tiden till kirurgen kunde avbokas och såret håller på att läka. 

Sjuka!

Ja, influensan har nått vårt hus.
Det började med Alma som kräktes natten mellan måndagen och tisdagen och sen hade hög feber.
Jag misstänker att hon kanske haft en halsfluss och inte en magsjuka, vissa barn kräks ju av halsfluss.
Febern fortsatte hela veckan.
Natten mellan fredag och lördag blev jag sjuk.
Phu!!
39,4. Då är det inte mycket med en kan jag säga.
Sen fick jag ont i halsen.
Kunde nästan inte svälja mitt eget saliv och törstig var jag fast jag kunde ju inte dricka. Blev lite hjälpt av Panodil och Ipren i kombination, då kunde jag få i mig lite dricka i alla fall.

Ringde först 1177. De tyckte jag skulle vänta två dygn för det var inte alltid halsprovet gav positivt svar innan.


På söndagen stod jag inte ut mer så jag begav mig till jourcentralen.
Jodå, positivt halsprov.
Så jag fick penicillin.


På måndagen fick jag åka till vårdcentralen med Alma för hon hade fått öroninflammation.
Så förra veckan var det hon och jag som knaprade penicillin. Tänk så praktiskt det är med knappen i såna läggen. Behöver inte bråka om att få i henne penicillinet utan det var bara att spruta i det i knappen. 
Fiffigt.
Hon fick lite Proviva också så att hennes mage inte skulle haverera.

Hon är pigg igen och har avlutat sin kur. Jag däremot, är inte riktigt pigg ännu, har fortfarande lite ont i halsen, inte alls på samma vis men sådär förkylnings ont, är väldigt matt i kroppen och orkar inte mycket.
Men i dag ska jag jobba är det tänkt vi får väl se hur det går.