MIN HISTORIA MITT I LIVET!

MIN HISTORIA MITT I LIVET!

Tre hjärtan!

Tre hjärtan!

torsdag 3 november 2016

En blåsig dag på stranden

I lördags blåste det halv storm.
Men vi skulle ut och rasta hunden.
Maken kom på idén om att vi skulle åka och titta där han jobbar nu så barnen kunde se hans grävmaskin.

Efter mycket gnäll och skrik så kom vi fram.

Barnen fick titta och klättra lite.




Vi tog stranden tillbaka, det blåste så man fick ta upp luvan och blunda så man inte fick sanden i ögonen.
Men det var trevligt, härligt att komma ut.

Vi hittade denna övergivna skon på stranden när vi gick tillbaka, man kan ju fundera på om ägaren har gått hem med bara en sko?
Undrar om den legat där länge.



Ja, det är sånt man kan fundera på som man aldrig kommer att få veta.

Helsingborg by night

För några helger sen så hade jag fixat barnvakt.
Bokat hotell i Helsingborg och även en konsert liknande upplevelse.

Vi checkade in på en svit på hotell Marina Plaza i Helsingborg, vi bodde där för fyra år sen när vi väntade Alma. 
Ett fint hotell, denna gången hade de ett special erbjudande på svit så det blev billigare än att bo i ett vanligt rum.
Rummet var fint, dock lite kallt, vi hade värmen på 25 grader men det hjälpte inte, tur där fanns tjocka täcken.

Sen begav vi oss mot Helsingbors Arena för att se på Rock of 80´s.

Det var fantastiskt bra, slutade dock lite snopet utan extranummer för att pyrotekniken satte igång brandlarmet. Så vi fick utrymma, men det var en trevlig kväll.

När vi gick hem så njöt vi av utsikten av detta.
Kärnan by night!





Personal fest!

I fredags hade vi personal fest!
Det var hur kul som helst!

Vi brukar ha väldigt roliga fester och alla bjuder på sig själv.



Vi dansade långt in i natten.
Benen och fötterna var ömma, jag menar det är ju inte varje dag man går i klackat.
Skorna åkte av en stund men, men jag var lite rädd om mina tår i dessa vilda danser så efter att ha vilat dem en stund så fick jag ta på dem igen.

Trött och sliten dagen efter men det var det värt.




fredag 21 oktober 2016

Öron näsa och hals!

Ja, i går var det dax. 
För besöket hos Öron-näsa-hals läkaren.
Hon vill ju inte, så fort vi kommer dit och hon ser någon i blå tröja så blir hon tyst och tittar i golvet.
Här har alla läkare blå tröja och det har hon snappat upp.
Men läkaren har träffat oss innan när hon har haft öroninflammation och RS virus.
Det är inga krusiduller och inger trugande utan nu gör vi bara det.
Hon tittade henne i halsen och konstaterade att hon hade jätte stora halsmandlar.

Sen var det dax att titta i näsa, det har hon ju men av sen hon har haft sonden.
Men Dr sa bara hon kommer skrika men det går fort, så jag fick hålla armar och ben, sköterskan höll huvudet. 
Sen sa hon bara nu gör vi det.

Så då gjorde vi det, det tog fem sekunder sen var det klart. 
Hon hade även jätte stora polyper.

Så det blir operation. Båda ska hyvlas bort.
Dr sa, prova håll för näsan och svälj. Det är så hon har det. Inte så lätt att varken äta eller dricka då.

Phu!
Stackars barn, så mycket hon får vara med om!

Jag skulle höra av mig nästa vecka till en koordinator som har hand om operationerna, då ska vi få en tid.

Vi får se hur länge vi får vänta innan det är dax.

Vi får se efter hur det går, men kanske hon kan äta något själv igen som hon gjorde tidigare, lite yogi eller något hade ju varit kul, kanske känns bättre när de är borta. Jag har inga förhoppningar utan vi får se hur det blir.


torsdag 6 oktober 2016

Äckligt!

Vissa yrken är ju värre än andra.
Mitt är inte alltid så glamoröst med alla olika kroppsvätskor som kan komma ut diverse hål.

Men det finns nog de som har det värre.
Vi har haft början till stopp i avloppet i handfatet i badrummet.
Det har varit något som vi ska göra.........sen.
Det kommer alltid något mellan som är roligare att göra.

Men i dag fick det vara nog.
Så när alla barnen var hämtade så monterade jag ner allt.

Fy F*N!!!!
Så jävla äckligt!!!

Då slog det mig att det finns de som gör detta dagligen, i sitt yrke.

Bildresultat för rensa avlopp

Varför? Undrar hur man kommer på den iden liksom.
Åh, det är kul att rensa avlopp, gärna andras gamla naglar och navelludd.
Så det yrket vill jag ha.

Självklart måste där vara något som väger upp allt detta äckel. 
Men ändå.
Nu är  i alla fall vårt rent och fint. 

Det tog ju en stund men nu slipper jag ju göra det på ett tag.

Man kanske skulle göra det lite oftare så slipper man det värsta äcklet.

Men det blir nog som vanligt, livet kommer mellan och man ska göra det sen.

onsdag 5 oktober 2016

Hur mycket ska hon få vara med om?


Ja, det är frågan.
Hur mycket ska detta lilla liv behöva vara med om?

När vi var på läkarkontroll för några veckor sen, vi är på läkarkontroll var 3-6 månad.
Alla utredningar är nedlagda för de vet inte vad de ska hitta på.
Nästa plan är att fråga Folke Bernadotte, som är en stiftelse, de har ett sjukhus som bara jobbar med barn som Alma. Barn som inte äter. 
Hennes läkare skulle fråga dem om hon kunde vara en kandidat för dem.

Jag vet att där är flera års kö för att komma dit men bara man vet att man ska få komma så är det ju OK tycker jag.

Jag inser som jag sa till dietisten att hon troligen aldrig kommer att ha ett normalt ätbeteende och troligen kommer få sondas mycket länge eller alltid.
De tror ju att när hon är så stor att hon förstår att man måste äta så kanske hon gör det. Men det är ju många år dit.
Men det hade ju varit trevlig om hon kanske hade ätit något. Jag förstår att de inte kommer kunna få henne att äta fullt själv men lite hade ju varit trevligt, 
Men vi får väl se vad de säger.

I alla fall, på besöket så nämnde jag att hon snarkar som en fullvuxen, överviktig man.
Det är så vi hör henne ner från andra våningen.

Så han skrev en remiss till öron näsa hals.

Så då har klart mamman är gått in och läst på detta, det kan vara så att hon har polyper. Men för att kunna undersöka det så måste de titta genom näsan (hoppas jag). Frågan är hur hon reagerar på det. Hon har ju varit med om så mycket och detta trauma med hennes sondsättning. Det blir nog inte så lätt att få henne att samarbeta för detta.  

Jag hoppas ju att de går in och läser i journalen innan de undersöker henne, så att de vet vad hon varit med om.

Det är kanske mest jag som tycker det är jobbigt. Jag hoppas att jag kan bli positivt överraskad.

Planeringsdag

I måndag hade vi något som heter PCI dagen.
Labbet som vi kallar det där jag jobbar, har stängt för service. 
Så vi har en sorts planeringsdag.
Vi diskuterar rutiner och saker vi behöver fundera på, saker som inte fungerar och saker som fungerar.
Just nu pågår det en stor process inom hjärtsjukvården i Halland, så det pratades mycket om det.

Stämningen kan både bli hätsk och aggressiv, men vi brukar komma där ifrån med att ha lättat på trycket och kan fortsätta arbeta bra tillsammans.

Vi är en liten sammansvetsad grupp som jobbar ihop.

På avdelningen är där väldigt mycket personal runt en 50-60 st. Men hos oss är vi 12 st sköterskor och totalt 5 läkare. Så vi blir väldigt tajta och sammansvetsade. Det är svårt att föreställa sig om man inte jobbar där, men vi måste lite på varandra i alla situationer.

Jaja, nog med det.
I alla fall, efter denna dagen så begav vi oss (med vi så menar jag sköterskorna) mot Ullared. Vi checkade in i Paradis byn som låg ca 10 minuter med bil utanför Ullared. 
Där hade vi en jätte fin timmerstuga som vi alla kunde bo i. Vi var 11 sköterskor som checkade in oss.
Vi hade vedeldad tunna, bastu och allt låg helt fantastiskt fint vid en sjö i skogen.

  Bildresultat för ullared paradise stugby

Vi hade en jätte trevlig kväll, med god mat och massor av skratt. Vissa av oss somnade tidigt (jag) de andra dansade in i natten.

På morgonen var det underbart fin och god frukost och sen begav vi oss mot Gekås för lite shopping! 

Nu är vi redo att möte höst, vinter och vår både på jobbet och privat!


Bildresultat för gekås logo