MIN HISTORIA MITT I LIVET!

MIN HISTORIA MITT I LIVET!

Tre hjärtan!

Tre hjärtan!

tisdag 28 september 2010

Sjuka huset X 2!

Ja denna har det redan blivit två besök på sjuka huset (som vi säger som jobbar där) och det är bara tisdag.

I går bar det iväg till barnaudionomen men lilla Thea!
De skulle göra om testet som görs på BB.
Då sätter de en sak i örat som skickar en signal till öron snäckan som sen ska skicka vidare signalen till hjärnan om det fungerar.
Apparaten registrerar om signalen går fram till snäckan och sen vidare.
Man måste vara helt tyst och det tar någon minut att göra det.
Inte så lätt med andra ord på en bebis på 4 månader.

Thea somnade när vi körde från dagis och vaknade inte förrän 1 timme senare när vi anlände på sjukhuset.
Sköterskan som gjorde testet undrade om det gick att få henne att somna.
Skulle jag inte tro, nu somnar hon inte förrän i kväll.
Vi provade men det gick inte att genomföra det testet.

Vi fick prova något annat.
Hon kunde mäta med en annan apparat om trumhinnan fungerade.
Höger fungerade som den skulle där gick det också att göra det andra testet.
Men på vänster öra reagerade inte trumhinnan.
Vilket var ett tecken på att där var vätska bakom.
Det visade också att hon har nedsatt eller ingen hörsel på det örat.
Därför vrider hon inte på huvudet när hon hör ljud för hon hör inte var det kommer ifrån.

Hon ringde till Öron-, näsa-, halsmottagningen och där var ledigt på en akuttid så vi fick komma direkt.

Höger öra var normalt.
Men de såg vätskan bakom vänster trumhinna.
Men det skulle inte åtgärdas.
Vi skulle komma tillbaka om tre månader och se om hörseln hade kommit tillbaka.
Hade den inte det så gjorde man inget förrän hon började prata, då fick man se om hon blev drabbad av hörseln eller ej.

I dag var det min tur.
Ja inte till öron då utan till hud.
Jag har fått en konstig förändring på mitt ena finger som växer och blöder, den vill inte läka har haft den i tre månader nu.

Var på VC för ett tag sen och fick penicillin men det gjorde ingen nytta.
Så i dag bar det iväg till hudmottagningen.

Fick träffa en Dr som pratade mycket dålig svenska och ovan på allt så pratade han jätte fort.
Jag förstod att det skulle opereras och remiss skrevs till kirurgerna och ortopederna.
Men vad det var förstod jag inte.
Han pratade något om att det drabbade barnmorskor och slaktare!!!!!!!!!
BLÄ!!!!
Vad är det för konstig sjukdom som bara drabbar de yrkena.

Jag får väl bryta mig in i journalsystemet en dag så jag kan läsa remissen.
Nä jag får väl fråga när jag får tid för operation.

Var uppe på jobbet en snabb rund också när jag ända var där.
Kul att se dem igen.
Hade med mig lite eller mycket choklad till fikat åt dem.
Vet själv att ibland är det trevligt att få lite fika på jobbet.


söndag 26 september 2010

I morgon gäller det!

I morgon bär det iväg med den lilla till barnaudionomen på Halmstad Lasarett.
Jag hoppas verkligen att det inte är något utan att hon hör som hon ska.
Och att det bara är som att hon inte är intresserad av det hon hör utan det hon ser är mer lockande.
Ja vi får väl se vad det visar.

I dag är det fixardag på dagis.
Det är ju ett privat dagis och då har man som förälder vissa skyldigheter.
Det ska städas ca 2 helger på en termin.
Plus en storstäd per termin då ska man närvara minst 8 timmar per familj.
Sen ingår man i en fixar grupp, det finns olika grupper.
Vi har ansvar för en som heter ute fix.

Men problemet är att det finns de föräldrar som inte bryr sig och inte hjälper till.
Vi har kallat till en utefix dag i våras och då närvarade inte alla.
Det var till och med så att vissa som sagt att de skulle komma inte dök upp, och då kan man ju inte heller meddela att man inte kommer.
Nej, nej vi stannar bara hemma.

Så nu har de som är huvudansvariga för detta kallat till en OBLIGATORISK fixar dag, då alla ska hjälpas åt att fixa allt.
Det ska även diskuteras hur det ska lösas eftersom inte alla gör det som de ska.
Vi får väl se hur det går när maken kommer hem.

Det finns 44 familjer på förskolan och skolan varav 7 ingår i styrelsen så de ska inte vara med. Då har vi 37 familjer kvar.
I veckan hade 15!!!!!!!!!!!!! familjer hört av sig.
Bra jobbat!

Det finns ju även ett visst mönster har det visat sig att det är alltid samma föräldrar som inte kommer och inte hjälper till!

Det är ju inte meningen att några ska göra allt och vissa ska glida igenom och inte göra något. Om man inte vill göra något så kan man sätta sina barn på ett kommunalt dagis så slipper man.

Håll nu tummarna alla för i morgon!!!!!!!!!!!!!!11

torsdag 16 september 2010

Besök på VC!

Nu har den lilla tjejen varit förkyld sedan förra helgen och har fått näsdroppar i mer än 10 dagar.

Besökte därför BVC för tips och råd om vad jag ska göra för att lindra hennes nästäppa, på dagen går det väl ok när man kan ha henne upprätt men jag kan ju inte sitta upp och sova med henne på bröstet om nätterna.

Hon ska ju helst kunna sova i sin egen säng och gärna liggande.
Jag har pallrat upp huvudänden på sängen men det hjälper ju inte så mycket.

BVC sköterskan tyckte jag skull besöka läkaren med henne så hon bokade en tid till VC åt mig.

(Nu kan ju alla som inte jobbar inom vården gissa på vad förkortningen VC betyder, vinnaren får ett pris)

Sagt och gjort i går morse bar de iväg till VC, med båda barnen.

Jag hade tänkt försöka förhandla mig till att få lämna den stora på dagis och byta dag, men det visade sig att där var stängt pga utbildning.
Så med båda barnen i släp tåg bar det iväg.

Dr kunde ju som väntat inte göra så mycket utan jag kunde ge näsdroppar till natten ett par dagar till och koksalt på dagen. Hennes CRP var bra så då var där inte så mycket att göra.

(Enligt BVC sköterskan skulle jag dock inte koka min egen koksalt det kunde bli för salt, hon tyckte att jag skulle köpa färdig.
Men jag går ju efter ett recept.
Och hon ska inte DRICKA det.
Så hon sa som hon brukar ja du gör ju som du vill.
-Tack)

Det finns även en misstanke om att den lilla inte hör som hon ska.
Signalen till hjärnan går ju fram det ha de testat på BB och höga ljud hör hon för hon rycker till om man skull tappa något i golvet.
Men på 3 månaders kontrollen frågade BVC sköterska om hon vänder på huvudet om man skramlar med något bredvid henne och det gör hon inte.

Både BVC sköterskan och Dr har provat nu och eftersom det gått en månad till och hon fortfarande inte reagerar så blir det en remiss till öron för kontroll.

Håll tummarna alla för att det inte ska vara något utan hon bara är mer intresserad av det hon ser än det hon hör.

onsdag 15 september 2010

AJ!

Tjoho!!!!!! Vilken träningsvärk jag har i benen!

I Måndags provade jag något som hette Challange som var en cirkelträning.
50 sekunder vid varje station 15 sekunders vila och 4 stationer per runda sen 2 minuters vila och nya övningar.

Säger bara satan vad jobbigt det var.

När jag skulle köra hem så önskade jag att vi hade en automatare för jag kunde nästan inte trycka ner kopplingen pga all mjölksyra. Haha!

Man tänker 50 sekunder det är ingen ting, det fixar man ju lätt.
Sista övningen på sista varvet skulle vi ha händerna på en steppbräda samtidigt som vi sprang allt vad vi kunde med benen.
Killen bredvid mig gav upp efter sådär 20 sekunder så jag skrek till honom:
-Kom igen nu, SPRING!
Så då började han igen.

Men när det var 15 sekunder till då dog jag.
Benen bara slutade fungera det gick inte att röra dem mer.
Helt sjukt.

Men samtidigt är det så skönt när man blir så otroligt trött och man känner att man verkligen gjort allt man kan.

Träningsvärk är ju skönt för det är ju då man märker att det gör någon nytta.
Men det är så kul, jag skrattar nästan jämt när jag har träningsvärk, för bara att sätta sig på toaletten är kul, ja ner kommer man ju fast det gör ont men det är värre att ta sig upp igen.

Jaja bara det gör någon nytta så får det nästan göra hur ont som helst.
I dag ska jag prova något som heter Bodyattack, förhoppningsvis så försvinner lite av träningsvärken eller flyttar sig till ett annat ställe.

Det återstår att se, jag måste ju överleva passet först.

måndag 13 september 2010

Händer inte mycket!

Helgen har passerat relativt långsamt och vi har inte gjort många knop.
Pysslat lite här hemma.

Bakat muffins och promenerat i skogen annars har vi bara tagit det lugnt.

Det är rätt skönt i bland att inte ha en massa måsten utan bara göra det som faller en in och ibland inte göra någonting alls.

I torsdags bar det iväg.
Jag var och tränade för första gången på mycket länge.
Jo visst jag går ju med vagnen nu och gick på vattengympa under graviditeten men inte tränat på riktigt.

Det var skönt att komma igång och få använda hela kroppen.
Premiär passet blev Pump.
Man får en go träningsvärk efter.

Har tänkt komma iväg två till tre gånger i veckan.
Är skönt att röra på sig men även att komma hemifrån är välbehövligt i bland.

Maken tycket det är bra men har lite problem när han är hemma själv med båda barnen för han klarar inte av att lägga den stora samtidigt som han har den lilla.

Men jag ska klara det när han är iväg och jobbar.

Jaja han har gott om tid att öva på för de för de flesta pass jag ska köra är vid den tiden.
Så vi får väl se hur det går.

tisdag 7 september 2010

I kväll kommer han!

Ja nu är äntligen väntan över!!!!!!!!!!!

I kväll är han ÄNTLIGEN tillbaka!!!!!!!

Hela Sveriges TV godis.
ANDREAS CARLSSON!!!!!!!

Han är ju så snygg att man inte vet var man ska ta vägen.
Jag får nog fråga maken om han får bli mitt frikort (som om man hade haft en chans i världen)

Nej man får nog glatt nöja sig med att se honom på TV.
Tur att säsongen är hyfsat lång så man får se honom många gånger.

Nä nu måst jag lägga barnen så jag kan få drägla i fred sen.

PS: Tur man har inspelningsbar boxer så man kan se honom om och om och om och om igen.



måndag 6 september 2010

Ljungbyhed flygshow


I går bar det iväg med hela familjen till min hemort Ljungbyhed.
Svenskt flyg firade 100 år med en stor flyguppvisning där.

Flygplan av alla dess sorter och årtal visades.
Det var spännande.

Fotot här bredvid är från finalen sista planet var en JAS 39 gripen.
Det mullrade fint i hela kroppen när den flög förbi.















Julie tyckte dock att farbrors gräsklippare var roligast, hon hittade även en stor traktor som hon långt om länge vågade sig upp.
Sen var det bara det som gällde.
Hon brydde sig inte om att vi andra ville titta på flygplanen.
Som tyr var har hon en snäll mormor som följde med henne bort och tittade på gräsklippare och traktorer hela tiden.




Hörselskydd var ett måste men inte så populärt. Men en liten stund behöll hon de på. I alla fall så jag fick ett kort på det.
Vi kan ju låtsa att hon hade de på hela tiden.

AATTTJJJOOOOO!!!!!!

Jaha då var man förkyld som bara den!
Och jag som hade tänkt börja träna i dag men det sket sig!

Jag vill ju inte bli sjukare och bli inlagd på min arbetsplats, man är lite yrkesskadad och passar sig noga för att träna när man är sjuk.

Men lite snor dör man inte av då hade det gått att köra ett pass, men vi snackar ont i halsen, svullna ögon, helt täppt i näsan och allmän sjukdoms känsla.
Sådär så man blir helt genomsvett bara man försöker damsuga.

Men det är inte bara jag som är sjuk det är även barnen.
Det är värst för den lilla, hon rosslar så väldigt när hon ligger på rygg och nappen kan hon inte ha för då får hon inte luft.
Det är jobbigt, man har svårt för att sova för man ligger och lyssnar på henne så att hon andas hela tiden.

Den enda som inte är sjuk är maken, undrar om det beror på att han inte varit hemma så mycket sista tiden.

torsdag 2 september 2010

Pappa vem är det?

Nu är det höst och det märks.
Kallt och blåsigt, brrrrr.
Men inte bara där.
Maken jobbar och jobbar och jobbar.
Han kör till jobbet innan vi vaknar och kommer inte hem förrän långt efter vi har somnat så har det varit i en vecka snart.

Den äldsta dottern saknar honom!
Det första hon säger på morgonen är:
-Pappa jobbar.
Och det sista hon säger på kvällen är:
-Pappa jobbar.
Stackars liten det är inte lätt att förstå att han som brukar vara hemma och busa på kvällarna är borta varje kväll.

Så är det när det är höst, det är spannmål som ska in och sen är det halmen så det dröjer nog någon vecka till innan han kommer hem vid normal tid igen.