MIN HISTORIA MITT I LIVET!

MIN HISTORIA MITT I LIVET!

Tre hjärtan!

Tre hjärtan!

måndag 29 mars 2010

Ännu en helg!

Ja då har ännu en helg rusat förbi, fy vad tiden går fort.

I fredags gjorde jag och dottern ett besök på Öppna förskolan i Laholm.
Hon fick leka av sig lite, men där var INGEN man kände så det är lite tråkigt.
Jag är inte så social av mig bland folk som jag inte känner, säger helst inget och sitter gärna för mig själv.
Men visst är det lite trist att sitta och fika ensam, men jag hade dottern som sällskap.
Och en av "fröknarna" som jobbar på Öppna kom och höll mig sällskap.
Ja, jag vet att alla inte tror detta om mig, men så är det.
Jag upplevs säkert som en självsäker och social person av andra, men det är bara när där är någon jag känner runt omkring annars kryper jag in i min kokong och stannar där.
Trivs bra med det, ibland är det skönt att inte prata med någon utan bara njuta av stillheten.

På Lördagen skulle det slipas väggar inför tapetsering i dotterns nya rum, detta fick maken göra för jag tyckte inte det var något jobb för mig. Hihi.
Jag och dottern gick och bakade i stället.
Bullar blev det, ja inte fika bullar utan bröd bullar och vi bakade och bakade och bakade.
När vi var klara hade vi bakat sådär en 80 bullar.
Så nu får vi hoppas att de smakar bra, för vi har inget annat bröd i frysen så det är bara att äta på.

Sen blev det middag, vi gjorde en riktig söndagsmiddag med massor av vuxenpoäng, helstekt kalvkotlett med potatis och gräddsås.
Blev mycket gott.

Men på kvällen var jag helst slut, ont i fötterna och ont i ryggen.
Fick bli lite välbehövlig massage av maken, mm det är skönt.
Orkade vara vaken till kl 21 sen var det god natt, men det är ju Lördag sa maken, jag vet men jag orkar inte, tvn är kvar i morgon också.

Man kryper ner i sängen, läser något kapitel i en bok och sen ska man lägga sig till rätta, det är bäst att gå på toa först, och upp.
Phu! Ta sig upp ur sängen när man ser ut som om man svalt ett bowlingklot är inte så lätt.
Tur man jobbar inom vården så man har lite trixs för sig.
Rullar över på sidan, ner med benen för kanten och hej och hå.
Tur ingen filmar en när man försöker komma upp.
Ner för tapporna och in på toa.

Upp i sängen igen, lägger sig till rätta med alla kuddar, en under huvudet, en mellan knäna och en vid magen, sen försöker man somna, men hur skönt är det att ligga så.
Jag vill ligga på MAGEN. Hatar att ligga på något annat sätt.
Men sen somnar man en stund, en timme eller två, då vaknar man och måste gå på toa igen, och så håller det på hela natten.
Är det konstigt man är trött, jag får ju gå upp 5-6 gånger per natt, visst jag lägger mig tidigt men tur är väl det så jag får någon timmes sömn i alla fall.

På söndagen kom mina föräldrar och hjälpte till att tapetsera Julies kommande rum.
Det var som dottern säger momor och fafar som kom, nej säger vi hela tiden han heter morfar. Ja momor och fafar säger hon igen.
Haha! Jo visst det är en knepig familj med olika familje kombinationer hit och dit. Men riktigt så knepigt som mormor och farfar är det inte.

Det blir så fint, gick riktigt snabbt, tog nog bara en 4 timmar.
Men nu kommer det värsta jag måste vänt med att måla, jag hade trott att jag skulle kunna börja i dag, men när det var klart läste jag på limhinken.
Låt torka 1-3 dygn!!!!! innan ni målar. VA???
Så nu måste jag vänt tills på tisdag.

Jag får väl försöka ta tag i lite städning i stället i dag.
Men man måste ju gå upp och titta hur det ser ut i dag.

onsdag 24 mars 2010

En underbar natt!

MMM!!!!! Jag har haft en underbar natt!
Jag är fortfarande kanon förkyld, och har jobbigt med andningen på kvällarna.
Sover dåligt pga att jag inte kan ligga som jag vill och tycker är skönt.
Varm är man som ett j***a element. Och ovanpå allt så har jag hosta så då kan jag inte sova för det.

I går gick dottern och lade sig utan problem vid vanligt tid dvs vid 19. Maken var iväg och hjälpte sin styvpappa att slänga en TV.
Själv gick jag och lade mig vid 22, läst lite och sen släcktes lampan, så långt frid och fröjd.

Vid 23.00 blir jag väckt av att jag hör dottern komma tassande över golvet.
Hon sover aldrig hos oss, det är inte att vi inte vill ha henne hos oss, utan det är hon själv som vill ligga i sin egen säng.
Hon har sovit i vår säng 1 gång bara sen hon föddes, det var för ca 3 veckor sen när hon var sjuk.
Man har svårt att motstå henne, där stod hon med sin kudde, snutte och en uppstoppad hund.
Jag följde med henne tillbaka till sin säng, hon lade sig och började som jag kallar det meditera, ett ljud hon gör när hon håller på att somna. MMMMMMMMMMMM!

Sen började hon, Pappa? PAppa? PAPpa? PAPPA? PAPPA!!!!!!!
Då var det bara att gå dit igen, hon lade sig och somnade, trodde jag i 10 minuter sen började hon igen. Och så höll hon på.
När inte pappa svarar eller kommer så byter hon taktik, Mamma? MAMMA!!!!!
Vid 00,30 kom hon in till oss igen, hon var på väg upp i sängen, när hon säger Bajsat.
Då var jag tvungen och tända och titta efter, när lampan är tänd och pyjamasen uppknäppt säger hon Nej, kiss.
Haha då har man lite svårt att hålla sig för skratt.
In till hennes säng igen, men då blev hon ledsen, hon ville inte sova där.
Tillslut vaknade pappa, och efter lite goss, blev det tyst och hon somnade nog.

Själv somnar man inte om så lätt längre, man har kuddar både här och där för att försöka ligga bekvämt, och det tar ju en stund att få rätt på alla kuddarna.

Och så äntligen är man på väg in i drömmarnas land.
Då hör jag henne igen.
Nu är kl 01,30. Och hon kommer, denna gången utan kudde.
Ja nu kunde man ju inte motstå, man orkar ju inte.
Så upp i sängen och jag försökte ta mig upp för att gå och hämta hennes kudde.

När jag kommer tillbaka, sätter hon sig upp och säger Vad är det? och pekar, Vad är det och pekar på något annat, hon lägger sig över maken och pekar på klockan och säger Vad är det?

VAAAAAA? Klockan är mitt i natten och vi är trötta lägg dig ner och sov.

Så där ligger vi jag, med alla mina kuddar, maken, dotter och ovan på allt detta, katten.
Mm, nä då det är inte varmt, och jag ligger jätte skönt.
Dottern rullar runt värre än en torktumlare.
Phu, när klockan slog 3,15 har hon äntligen somnat.

Kl 5 tänkte jag att nu sover hon nog hårt, så jag tog upp henne och bar in henne till sin egen säng.
Det gick bra, man vågar knappt andas förrän man är säker på att hon inte vaknar.

Hon var pigg i natt men inte så pigg i morse 7,45 när jag väckte henne, vi skulle upp och äta för att åka till Dagis kl 9.

Vi får väl se hur dagen på dagis går, jag hoppas bara att detta var en engångs händelse och att hon sover i natt i sin egen säng.
Synd att hon har så liten säng annars kunde jag gått och lagt mig där.

Nu sitter man här och har det lugnt och skönt, dottern ska hämtas kl:14, så jag ska passa på att njuta lite av lugnet, försöker sy en ny lampskärm till dotterns nya rum. Vi får väl se hur det går.

måndag 22 mars 2010

Då har denna helgen gått!

Ja tänk så fort helgerna rusar förbi.
Vi var barnlediga i helgen så jag och maken hade planerat sedan länge att vi skulle gå på bio för första gången på sådär 4 år.
Vi kände båda att förkylningen var på intågande, men i torsdags tänkte vi att ja det är ju långt till lördag så vi bokade två biljetter. Så mysigt det skulle bli, han och jag bio och sen lite mat.

Men så kom den ordentligt, den där förkylningen. Maken fick vara hemma från jobbet i torsdags men skulle jobba på fredagen, för så sjuk var han inte på kvällen.
Enligt honom själv.

Jag mådde som en kratta, och alla ni som varit höggravida vet att man har ju inte så lätta att andas sen innan, och det blir ju inte bättre av att man blir kanonförkyld och stopp i näsa.

Så fredag morgon körde han till jobbet vid kvart i sju, jag och dottern låg kvar och gossade lite i sängen.
Vid nio tyckte jag att jag såg något genom fönstret i ögonvrån, men tänkte att det var nog inget, det är ju ingen som kommer hit vid denna tiden.
Så hör jag nycklen vridas om och in kommer han!
Maken, han ser ut som kom och hjälp mig!
Då var han inte så tuff längre.
Febern var på intågande, och efter en Ipren hade han fortfarande 38 grader.

Själv fick man ju rycka upp sig och försöka fixa lite här hemma, skulle köra och köpa mat till dottern, finns närmast i Halmstad. (dottern har mat allergi). Sen skulle jag hämta färg vi hade beställt till dotterns rum.

Så jag fick gjort mina ärenden och sen stupade jag i soffan, men eftersom jag inte hade någon feber så var jag inte hälften så sjuk som maken, och hade jag varit det hade jag aldrig orkat köra och handla, enligt honom. (Nej, för dottern behöver ju ingen mat)

Kl 19, nattade jag dottern och maken lade sig vid samma tid, så det blev en kväll ensam framför tvn, det händer ju inte så ofta.
Jag fick även sätta mig och ringa till SF och avboka våra biobiljetter, problemet var att jag betalt dem med kort så man var tvungen att ringa dit. JUST NU ÄR DET MÅNGA SOM RINGER DU ÄR NR 20 I KÖ, BERÄKNAD KÖTID ÄR 19 MINUTER. Kul kul, som om man inte har något annat att göra.
Jag såg hur klockan tickade mot deras stängnings tid, DU ÄR NR 2 I KÖ. Satt och retade upp mig, för jag fick tankar om att de skulle koppla bort mig när öppettiderna var slut.
Men jag hade nog tur för jag fick komma fram.
Så det blev ingen bio på lördagen.

På lördagen var maken pigg igen, inte konstigt han hade ju sovit 12 timmar. Jag mådde fortfarande dåligt, dottern körde vi och lämnade hon mina föräldrar, sen skulle vi varit på 30 års kalas, men det blev att bara lämna av presenten, vi ville inte stanna, dels för att jag mådde dåligt, sen vill man ju inte smitta ner alla som var där.

På kvällen åt vi på pizzeria, det ni, det har vi inte heller gjort på flera år, så det var ju trevligt.
Själv orkade jag väl vara uppe till 22. Sen var det GOD NATT för mig.

På söndagen var det storstäd på dagis. KUL? NEJ!
Vi har dottern på föräldrarkooperativ, och då är det storstäd 2 helger per år, då ska man vara där 4 timmar per förälder utan barn, allt ska skuras, tak, väggar och alla leksaker. Kan säga att på den förskolan och skolan också för den delen är de mycket renare än vad vi har hemma.
Man får frukost och middag, och träffa alla de andra föräldrarna så det är väl rätt trevligt.

Men tänk som jag retar mig på alla dessa föräldrar som går omkring och minglar i 4 timmar, medan vi andra sliter som djur för att bli klara.

Vi han med två stora rum, en toalett och en hall, medan där var andra som bara gick runt och pratade, satt i någon soffa och skickade sms. Res på dig för h*****e och hjälp till!!!!
Nej, nej det är helt ok att en höggravid kvinna kryper omkring på alla 4 och torkar lister medan du sitter där och INTE GÖR NÅGONTING!!!!!!!!

Sen fick jag lugna mig och tänka att jag gör detta för barnens skull. Sjukdomarna har minskat jätte mycket. Vi har ju även vanligt helgstäd som är ca 2 ggr per termin, men det går lite fortare, då är det bara jag och maken och ingen annan som är i vägen.

Men nu är det gjort för denna terminen, vi får väl se när nästa storstäd blir, om jag kan vara med, bror ju på hur gammal babyn kommer att var (barn får inte närvara vid storstäd). Annars får maken gå själv i 8 timmar.
Vi får väl se den dagen den sorgen.

onsdag 17 mars 2010

I dag bar det iväg!

Eftersom jag flexade i dag och hade redan sedan tidigare tänkt att åka till Gekås i dag, så tänkte jag att jag kan lika bra ge mig iväg.
Har varit uppe sen 6.10 pga maken började tidigt så jag fick åka och lämna dottern på förskolan.
Så när jag hade ätit frukost och slappat lite så bar det iväg, gick först in och kollade webbkameran och kö status innan jag körde.
Ja, jag vet att det kan ändras mycket innan jag kommer fram med är där kö innan jag kör så stannar jag hemma.
Jag var framme vid kl 10 och där var inte så mycket bilar. Jag fick till och med parkering på den nedersta parkeringen närmst entrén.

Var lite rädd att jag skulle få stå uppe på höjden och var lite orolig hur jag skulle få upp vagnen när jag var klar.
Med tanke på mina sammandragningar hade det nog inte varit den smartaste idén. Men nu behövde jag ju inte oroa mig för det.

Mot ingången, stannade till vid kiosken för en korv, det är ju bäst att äta innan så man inte får blod sockerfall när man står där inne.
Ett snabbt stopp på toa, men när jag kom ut därifrån, då kom dom, busslasten med damer som kom som ett lämmel tåg mot mig. HJÄLP!
Bäst att hålla sig undan!
Så jag stannade kvar utanför och lät damerna gå in först, man vill ju inte vara i vägen.

Som höggravid och med sammandragningar gäller det att man inte kommer i kläm, för humöret är ju inte att leka med, man kan ju lätt blåsa huvudet av en stackars tant om hon skulle köra på mig, eller för den delen bara komma för nära.

Och så gick jag in, tvål,schampo, tvättmedel och annat viktigt fick ligga underst i vagnen. När jag väl hade fått ner allt det nödvändiga kom det roliga, lite nytt till den kommande babyn, jaja, jag vet jag har massor sen dottern var nyfödd. Men något nytt måste ju denna babyn få, den kommer ju att ärva saker ändå så det räcker.
Så en liten present ask för nyfödda med byxor, boddy och en liten jacka.
Tänk så smått det är det har man glömt.
En vit filt med Barba familjen, blev även en snutte i samma tema, nya nappar, en napphållare och en liten ask att stoppa nappen i.
Ja det var det som det blev till den väntande familje medlemen.

En massa annat nödvändigt åkte också ner i vagnen.
Skulle ha täcke och kudde till dottern nu när hon ska få en stor säng, men när jag väl kom så långt var jag helt slut och hade sammandragningar så att jag knappt kunde röra mig.
Tänkte att täcke och kudde kan jag lika bra köpa på IKEA.
Så då fick det vara nog och mot kassorna.
Det är alltid lika spännande att stå och titta när kassan räknar man undrar när det ska ta slut.
Ja dyrt blev det som vanligt när man är på Gekås, men det blev nästan inga impulsköp, förutom lite godis som slank ner i vagnen.

Maken ringde när jag var påväg hem och frågade hur det gick för mig, gulligt av honom att han är lite orolig, han tyckte inte om att jag åkte dit själv med tanke på alla sammandragningar. Gulligt. Han frågade vad det kostade. När han fick höra det så sa han VA?? Jaja det var väl sånt vi behövde. Ja det var det svarade jag, sen kommenterades det inte mer. Haha!

Nu får det bli lite vila innan maken och dottern kommer hem, kassarna står kvar i bilen de får maken ta in senare, men det får nog bli efter dottern har lagt sig annars ska hon hjälpa till.
Det är ju snällt i och försig men det tar så mycket längre tid och det har jag inte ork till.
Känner en förkylning är på intågande.

tisdag 16 mars 2010

NU ÄR DET SLUT!


I dag har jag jobbat kväll 14-18.
Underbara arbetstider.
När jag väntade förra barnet så hade jag lovat på jobbet att jag skulle baka när jag slutade, men så blev jag sjukskriven 4 veckor innan planerat.
Så då blev det ingen kaka.

Nu har jag åter lovat att det ska bli kaka, och sista arbetsdagen är i morgon 7-11.
När jag gick här på förmiddagen, tänkte jag för mig själv att vem vill fika med mig i morgon så tidigt?
INGEN och INGEN kommer att ha tid.
Då då slog jag till och bakade i dag i stället.
2 Kladdkakor blev det, ströbrödet var visst slut så jag fick ta kokos, tänkte att det märks nog inte.



Sen bar det iväg, dottern till dagis och jag till jobbet med mina kakor och vispgrädde på tub. (Orkade inte vispa).
Så när jag gick från parkeringen till jobbet, fick jag värsta snilleblixten.
Undrar hur många timmar jag har på flexen?
Måste kolla det för då kan jag ju flexa i morgon.
Så in på jobbet och upp till den ställföreträdande chefen Lena K.
(Både ställföreträdande och ordinarie chef heter Lena).

Du kan du kolla hur mycket jag har på min flex (eftersom jag inte fått flexa sen jag blev sjukskriven så kunde jag inte kolla själv).
Svaret blev 4,08 alltså timmar och 8 minuter.
Perfekt sa jag då kan jag flexa i morgon, hon tittade på mig och då sa jag ja här gör jag ju ingen nytta ändå.

Det höll hon ju med om, haha. Hon tänkte nog, ett problem mindre, då slipper vi ordna arbetsuppgifter till henne i morgon.

Så det var ju tur att det blev kakbak i dag för jag kommer ju inte i morgon. Så i morgon ska det firas med en tripp till Gekås om där inte är för mycket folk. Hoppas på många fynd.


Kakan blev omtyckt och det var mycket populärt med kokosen. Tack för det, jag fick gömma en liten bit i kylen till nattenpersonalen annars får de aldrig något.

Återkommer och berättar mer efter trippen till Gekås.


söndag 14 mars 2010

Liten valp!

Dottern har varit sjuk sedan i fredags natt med feber och förkyld.
I dag hade hon fortfarande feber och snoret det rann, men hon var rastlös och tjatade om Dagis hela dagen.
Efter lunch bestämde vi att vi skulle åka till farfar (svärfar) och farmor Yvonne, de har skaffat en ny hundvalp.
Dottern är inte så van vid hundar och tycker att det är läskigt med valpar, de är ju nästan lika stora som hon.
Och så bar det iväg ut på landet i Falkenberg.
Den lilla söta valpen heter Ossy.
Han var så söt och snäll.
Trött var han så han var rätt lugn, sov en del. Men efter en stund fick han lite fart och ville leka med denna lilla människa som rör sig roligt och är lika stor som honom själv.
Det uppskattades inte, men då blev det ju ännu roligare, så när hon sprang och fäktade med armarna så sprang han efter.
Han ville nog ta sig en liten smakbit, hon ser ju god ut.


OSSY!
Efter ett par timmar var det dax att åka hem, då var dottern energi slut.
Ja har man nästan 39 grader så varar ju inte energin hela dagen.
Hon somnade i bilen hem. när vi kom hem var det bara lite mat och sen upp i sängen för henne.
Hoppas bara hon sover i natt för det har hon inte gjort sedan i fredags.
Hade man själv haft 39 graders feber så hade jag inte rört mig många steg från sängen, det skulle vara en förflyttning till soffan i så fall.
Det är konstigt att de har så mycket ork.

Oasen!

I går var det tid för lattemammorna att gå ut och äta, vi gjorde en favorit i repris.
Vi besökte Oasen i Helsingborg. Detta är en fondue restaurang.
Vi var 5 st, 2 hade fått förhinder.
Mycket trevligt, började med köttfondue, och efter det var man rätt mätt, men som vi gjorde förra gången var vi tvugna att ha efterrätt. Oasens berömda toblerone fondue.
Frukt som doppas i smält toblerone. OTROLIGT gott.
Men sen var man så mätt att man nästan mår dåligt. Men efter det blev det en liten promenad till bilen så det han rinna ner lite.

Varför lattemamma?

Ja många tänker nog, undra vad hon menar med lattemamma???
Jo när jag gick hemma med min dotter, var jag ofta på öppna förskolan.
Vi var 7 mammor som blev väldigt tajta, en dag kläckte jag ur mig.
Ska inte vi lattemammor ta och träffas snart, eller något liknande, sen var det ordet ett faktum.
Vi började kalla oss för lattemammorna.
Jag hade även en annan kompis som en gång skrev på facebook
-Livet som lattemamma är inte bara lätt det är även en dans på rosor.
Det skrev hon bara för att reta alla.
Vad är då en lattemamma?
Jo det är en mamma som är hemma med sina barn och träffar kompisar och dricker kaffe.

Förra sommaren hade vi möhippa för en av lattemammorn och då hade vi alla rosa T-tröjor på oss med stor text på ryggen där det stod LATTEMAMMA!

Snart börjar mitt liv som lattemamma igen, det ska bli spännande och se hur det är denna gången, med två lattebarn.

Startat livet som bloggare!

Jaha! Då ska man försöka sig på livet som bloggare. Vi får väl se hur det går.
Men jag tänker att med en dotter på snart 2 år och andra barnet väntas i slutet av Maj kommer jag nog att ha mycket tid.
Eller??
Haha!
Ja vi får väl se hur det blir med det, men medan den stora är på Dagis eller förlåt Förskolan ska jag nog kunna skriva ett par rader.
Som sagt väntas andra barnet i slutet av Maj, närmare bestämt den 23:e är det beräknat, men vi får väl se hur länge det lilla livet väljer att stanna kvar där inne.
Just nu jobbar jag bara 50% sen i början av Februari pga mycket och smärtsamma förvärkar.
Men den 23:e mars är min sista dag sen går jag på havandeskaps ledigt.
Det ska bli skönt.
Det känns lite som om man är en börda på jobbet när man bara jobbar 4 timmar per arbetspass, men det är ju inte mitt problem egentligen.
Jag jobbar som sjuksköterska på en hjärtavdelning på Länssjukhuset i Halmstad.
Och jobba där som gravid och ha förvärkar är ingen hit.
Tänk er själv om en patient skulle få någon dödlig arytmi på hjärtrytmen eller få ett hjärtstop, vad ska jag göra då, jag kan ju inte direkt springa för då måste jag pausa för att det gör så ont. Ska jag säga till patienterna att skulle du kunna vänta lite så måste jag bara vila mig lite, jag ska snart hjälpa dig.
Inte jätte bra, inte så tryggt för patientera.
Så nu går jag utöver den andra personalen på jobbet, kokar lite kaffe och pysslar lite. Tur att det snart är slut.