MIN HISTORIA MITT I LIVET!

MIN HISTORIA MITT I LIVET!

Tre hjärtan!

Tre hjärtan!

torsdag 13 februari 2014

Liten tjej i stor sjukhussäng!

Mitt minsta hjärta har varit jätte sjuk.
Men tar det från början.
Den mellersta dottern hade någon form av influensa förra veckan, hög feber från måndagen.
Var feberfri på fredagen, hon var trött och hostade mycket.
På torsdagen gick vi en promenad mest för att få komma ut lite, passade på att rasta hunden samtidigt.
Vi gick cykelbanan upp och en lite bit till.
Max 500 m men hon orkade nästan inte.

Vi hade knappt börjat då hon sa:
-Måste du gå så fort mamma!
Sen gick vi lite till, då kom det:
-Mamma, jag orkar inte.
Hon gick så sakta lite bakom oss.
Somnade direkt när vi kom in i soffan.
Hon har fortfarande hosta men ingen feber och är pigg så hon har varit på dagis denna veckan, den där hostan kan ju sitta i, i flera veckor.

I alla fall, i onsdags när jag körde och tränade så hade yngsta dottern 38 grader i temp.
Så då tänkte jag att nu var det hennes tur.
På natten steg det, hon var het som en kamin när hon vaknade.
40,5!
Febernedsättande och hon fick sova hos oss.
Sen höll det på så.
Hon låg där runt 40,5 men fick ner det runt 38,2 med febernedsättande.
Fick kombinera Alvedon och Ipren för att det skulle hända något.

På lördagen tyckte jag att det såg ut som om det började bli lite jobbigt att andas, men tänkte att så kan det ju vara hon är ju sjuk.
Men det blev inte bättre.
På söndagen körde jag och hämtade äldsta dottern hos mina föräldrar för hon hade spenderat natten där efter ett kalas i byn.
Jag kunde ju inte åka dit med Alma så då var de snälla och tog henne så hon kunde gå ändå.
Den mellersta skulle nämligen redan på ett kalas i byn där vi bor.
Det hade vi redan tackat jag till och det var hennes första riktiga kalas så hennes var viktigast.
Någon fick ju vara hemma med sjuklingen.
Hon åt inte och var trött på söndagen.
När jag kom hem så hade hon inte varit vaken, inte ätit och inte fått febernedsättande.
Ringde 1177 de hörde henne andas och sa att hon måste få febernedsättande och sen skulle jag avvakta lite.

Hon fick Ipren och sen skulle jag snabbt iväg med den äldsta på simskola.
Så iväg ringde hem därifrån då var hon vaken men ville inte äta något.

När jag kom hem, så var hon så trött, så trött.
Låg mest i soffan orkade inte.
Hade det jobbigt med andningen och hade börjat bukandas.

Kvällen gick men hon blev inte bättre.

Jag tänkte hela tiden att jag skulle ringa vårdcentralen direkt på måndagsmorgonen.

Men andningen blev jobbigare och jobbigare, nu hade hon även indragningar både på revbenen och upp mot halsen.

När vi skulle lägga oss så la jag henne på skötbordet men hon bara somnade hela tiden, hon var jätte trött och lite svårväckt.

Då ringde jag 1177 igen, de hörde hennes andning och sa att de tyckte jag skulle åka in till akuten.
Eftersom jag själv jobbar med akutsjukvård så är jag lite yrkesskadad och söker inte gärna på akuten.

Men jag åkte in.
Jag var där vid strax efter 22.

Sköterskan som tog emot sa att om hon varit dålig hela dagen så kanske jag skulle sökt lite tidigare än så sent på kvällen.
Hon informerade mig klart och tydligt om att jag skulle få vänta jätte länge.
Ok, ja då får jag ju göra det.
Men när hon tog sina kontroller så märkte jag att det inte var bra.
Jätte snabb andningsfrekvens, feber 39,6 och en syresättning på 91-92%

Så det tog inte många minuter förrän dr kom.
Såg då att hon blivit rödmarkerad, som akutfall på deras bedömningslapp.

Hon lät ju väldigt trång när hon andades och det syntes att det var jobbigt för henne.

Så vi fick komma in på ett rum, där hon fick med febernedsättande, inhalera olika läkemedel och så togs det prover.

Inhalationerna hjälpte inte riktigt som de vill så de fick prova olika.
Febern gick inte heller ner riktigt.

Men proverna var bra så det var troligen ett virus.

Hon blev inlagd på barnavdelningen men inhalationer var 3:e timme. Även febernedsättande på tider.

På måndagen träffade vi dr på avdelningen, hon var jätte trött då också, men tyckte nog det var skönt med inhalationerna för hon protesterade inte, eller så orkade hon inte.
De tittade i hennes öron, de var lite röda men det var svårt att se.

Ner på Öron- Näsa- Hals mottagningen för kontroll.
Jodå, en dubbelsidig öroninflammation hade hon också.

Så in med penicillin.

Men hon åt fortfarande ingen och slutade kissa.
Så natten till tisdag så blev det dropp.

På tisdagen kunde vi dra ner inhalationerna, den ena till vid behov och den andra två gånger om dagen.

Då började jag också få i henne lite välling och vatten.

Så på tisdagskvällen fick hon komma hem.

Diagnosen blev dubbelsidig öroninflammation och humant metapneumovirus, som är en släkting till RS viruset och påverkar luftvägarna.

Med hem fick vi två olika inhalationer och penicillin.
Hon skulle även ha smärtstillande för öronen och nässpray för att lätta på trycket i öronen.  

Liten och sjuk låg hon där i den stora sängen.

I dag torsdag är hon rätt pigg, lite tröttare än vanligt men det är ju inte så konstigt.
Äter fortfarande inte jätte mycket men i dag åt hon middag så man ska vara glad för det lilla.
Det går på rätt håll i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar