JA, rubriken stämmer i många fall.
Så även när det gäller vår familj där mamman är sjuksköterska men få kämpa sig blå för att få hjälp till sitt barn.
Ibland tänker jag på dem som inte är i sjukvården och som inte orkar kämpa.
Jag orkar snart inte heller längre.
I alla falla, jag ringde för några veckor sen och efterlyste remissen som var skriven till ät enheten i Göteborg.
Jag började ringa till barnkliniken här i Halmstad för att få reda på var den var skickad. För att sen kunna ringa dit och fråga hur det går.
Här fick jag reda på att remissen var skickad till Barnlogopedi och nutritionsteam i Göteborg, sen sa hon, vänta här ska ha kommit ett svar. Så gick hon och letade upp det.
För ni ska ju veta att alla regioner i Sverige har inte samma journalsystem så då får det skickas pappersjournal.
För varför ska det vara praktiskt!!
Så hon letade upp svaret som låg i Dr fack, där stod att vi var nekad att komma med motiveringen, att de ansåg att vi borde kunna få samma hjälp på närmre håll.
Problemet är ju att det inte finns på närmre håll.
Så efter detta har jag försökt få tag på en Dr som kan berätta vad som kommer hända nu.
I går fick jag efter mycket jagande tag på Dietisten som har hand om Alma, att man kan ha telefon tid 30 minuter om dagen och mellan 8,30-9,00 är ju fantastiskt. Sen att man inte kan komma fram till en telefonsvarare heller är ju ännu bättre.
I alla fall, efter 5 samtal hade jag lämnat ett meddelande till henne att jag ville att hon skulle ringa. Så på väg hem från jobb så ringde hon. Hon hade inte fått informationen om att vi inte fick komma till Göteborg. Hon sa också att ja, Alma har ju verkligen ramlat mellan stolarna.
Eh, ja, det kan man ju verkligen säga.
Inte nog med detta, man måste ringa hur många samtal som helst för att komma till distriktssköterskan som beställer aggregat, omläggningsmaterial osv till Almas sond.
Innan har man kunnat ringa till distriktssköterskan direkt på deras telefon tid, men det kan man inte längre. Utan nu måste man sitta i hur lång kö som helst för att komma fram till vårdcentralen för att där förklara hela situationen, för att sen be dem lämna ett meddelande till ansvarig sköterska på distriktsmottagningen, för att de sen ska kunna ringa upp en annan dag.
Så för tre veckor sen ringde jag och bad de beställa aggregat till sonden, de skulle lämna ett meddelande till vikarien.
Då tänker jag att de hör väl av sig när det kommit men i går fick jag åter igen ringa x flera och för att sen sitta i kö.
För att en sköterska ska gå in och kolla i journalen för att sen lämna ett meddelande att jag vill bli kontaktad.
Så i dag ringde distriktssköterskan. Han sa att sakerna var beställda och fanns där men att han sen glömt vem de skulle till och hoppades på att någon hörde av sig.
Så jag fick i dag köra först till distriktsmottagningen för att hämta sakerna och sen till förskola och fritids för att lämna två av tre barn för att sen kunna köra till barnkliniken med den minsta för ett sondbyte.
Sveriges sjukvård är fantastisk eller vad tycker ni?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar