Var tacksam!

Ibland är man sur och vresig nästan jämt.
Man tycker att det mesta är trist.

Men plötsligt händer det, man får ett uppvaknande som heter duga.
Man får sig en rejäl tankeställare och blir oerhört tacksam för livet!

I går kom uppvaknandet för mig.

Vi hade varit och lämnat den äldsta dottern hos en kompis, kört in om dagis för vi skulle fixa en sak.
Sen skulle vi åka och handla i Halmstad.
Tar lilla vägen mot stan (eftersom vi varit på dagis).
Har hela familjen med mig i bilen utom den äldsta dottern.
Kör väl i sådär 70-80 km/h.
Känner ju till vägen eftersom man kör där rätt ofta. Kommer till en nedförsbacke börjar sakta ner lite eftersom jag vet att det kommer en skarp kurva i backe.

Precis innan kurvan mitt i backen ser jag att det kommer en bil med hästtransport.
Då drycker den upp!
En som kör om!!!!!!!

Så där kommer jag med hela familjen, möter en bil med hästtransport som blir omkörda av en blå BMW Z3!
Herre Gud!
Jag tänker att nu smäller det och stampar på bromsen!!
Hör maken i baksätet säga:
-Bromsa!!!!!

Det handlar om mindre än sekunder så kommer han förbi och vi undviker en olycka.

Jag blev oerhört chockad.
Blev alldeles matt i kroppen och bara grät.
Jag kunde inte fortsätta utan fick stanna till och maken fick fortsätta köra.

Fy, fan vilka j...a idioter det finns!

En bråkdel av en sekund till och jag hade fått köra ner i diket för att undvika en frontalkrock.

Hade vi frontat, så hade någon av oss åkt in i den andra bilen, så hade den också blivit inblandat och den stackars hästen hade nog också råkat illa ut.

Hade varit intressant och fråga hur föraren i BMW tänkte.
Jag kör om i en uppförsbacke med en skymd kurva, på en 80 väg!

Så nu är jag oerhört tacksam för livet.

Tur att vi har en lite ängel där uppe som vakade över oss!