En 90 årig urvriden disktrasa!

Ja, som överskriften säger.
Det är ungefär så jag känner mig.
Inte för att jag har någon aning om hur det känns att vara 90 år, (det kanske känns hur bra som helst) men ni fattar.

Jag har ont i hela kroppen, värst är bäcken, överarmar och knä.
Trött är jag också, något helt hemskt.

Ska det verkligen vara så här?

Jag menar jag är ju inte 90, utan bara 33 eller vänta.............. jag blir ju 34 i morgon ;)



Jag har ju börjat springa lite, är lite lättare att hinna med än att ha en tid att passa för ett pass på gymmet.
Det är skönt, men så klart har jag fått ont i knäna.
De känns helt ostabila.
Nu har jag köpt nya löpar skor och knäskydd, så får vi se om det hjälper.

Får väl ta det lite lugnt i början.

Men bäckenet vet jag inte var det kommer ifrån, inte tröttheten heller.

Jag menar man borde klara av att inte sova så mycket i min ålder.
Denna veckan har det inte blivit så mycket sömn i och för sig men ändå, det borde man ju klara.

I tisdags var jag hemma hos en arbetskamrat på kvällen, vi var några som var där och åt middag, mycket trevligt.
Men visst det blev ju lite sent i säng och så klart ska ju barnen vakna ännu tidigare än vanligt på onsdags morgonen bara för det.
Sen jobbade jag kväll i onsdags och då blir det ju också sent i säng och så upp tidigt för att jobba i går.

Så i dag är jag så trött så jag nästan skulle kunna somna var som helst.



I går gick det rätt bra fram till lunch, efter maten gick jag in i någon form av paltkoma!
Phu, så trött jag blev, kunde nästan inte tänka klart.
Somnade som en klubbad i soffan i går strax efter nio.

Tack för den egen tiden!

Jaja, jag hoppas det går över när det blir lite sol och värme.

I tisdags var jag och klippte och slingade mig.
Mitt hår hade tidigare en nyans av urin som inte gick bort, den var jag trött på.
Nu blev det väldigt blont och så slog jag till med en lugg.
Den har jag dock inte hunnit vänja mig vid så jag vet inte om jag är nöjd eller ej.
Just nu känns färgen bra men luggen känns sådär.

Jaja det är inget som går att fixa nu ändå, den får ju växa ut sen om jag inte vänjer mig vid den.

I dag är det mys med barnen, funderar på att åka och köpa regnkläder till dem.
När som helst blir det för varmt för dem att ha fodrade regnkläder så det är väl lika bra.