Pärlor och affekt anfall!

I går hade vi mys dag.
Som väl gick så där.

Förmiddagen var helt ok, barnen hade vänner här och de lekte så fint.
Man kan tro att barnen skulle vara rätt nöjda sen men icke, mer ska göras.

Så det skulle pärlas pärlplattor.
De har alla pärlorna i en stor burk.

Denna råkar de så klart välta ut, FAN!!!!
Miljoner pärlor i hela köket!

Härligt, jag menar jag har ju inga problem att bocka mig eller så, nej, nej, det är ju gjort i ett nafs och hur lätt som helst.

Det fick bli sopskyffel med det långa skaftet och sopborste där till.
10 minuter senare är alla pärlorna tillbaka i burken, vad händer då, de råkar göra det en gång till!!!

Man fick räkna till 10 mer än en gång kan jag säga.

Men det var bara att börja om från början igen!

Sen lekte de fint och plockad ut lite burkar från köksskåpen och låtsades att de lagade mat.

Jag passade på att titta lite på TV, annars är det mest barnkanalen som går hela dagen här hemma.

Jag hör hur det bråkar lite och sen hur den lilla slår sig, så kommer hon mot mig, hon tog vägen från köket om kaminen och mot mig i soffa,

Skriket är sådär så det inte kommer ut något ljud ur munnen på henne.

Så jag tar upp henne och pratar lugnt med henne och säger att nu måste du andas.

Då ser jag hur blå hon blir om läpparna, hon tittar på mig och blicken blir helt tom, sen svimmar hon och då krampar hon lite, det tar ett tag innan hon börjar andas igen.
Det känns ju som en hel evighet innan hon börjar andas, man hinner tänka så mycket på de få sekunder hon är borta.

Sen vaknar hon och är väldigt trött och ledsen.

Jag tror hon blir lite rädd själv när detta händer.

Hon hade slagit sig på pannan, näsan och ena ögat och hon blev så ledsen att hon fick ett Affekt anfall.

Hon har ju haft detta tidigare så jag vet vad det är men det är lika läskigt varje gång ändå.

Tur hon inte får det så ofta.

Det brukar ju växa bort med tiden så vi hoppas på det.