MIN HISTORIA MITT I LIVET!

MIN HISTORIA MITT I LIVET!

Tre hjärtan!

Tre hjärtan!

torsdag 12 juni 2014

Fortsättning

Ja, då fortsätter vi...
I mitten av April var det återbesök till banläkare efter Almas metapneumovirus som hon låg inlagd för med andningsproblemen.

Allt var bra och lungorna lät bra, hon hade inte varit mer förkyld efter det så det var svårt att säga om hon får tillbaka andningsbesvären när hon är förkyld.
Han skrev i alla fall ut mer inhalationer så att det finns, han sa att det brukar ju komma förkylningar till hösten så vi får se då.

Ska få en telefon tid i början av nästa år om hon inte får några besvär innan det.

Så det var bara att avvakt.

Dagen efter det besöket skulle jag dit igen.

Denna gången skulle vi träffa barnläkare ang hennes vikt och längd.
(Vet att många tänker att vissa barn är små men det kommer säkert, men de går in och jämför med föräldrarnas kurva, de får inte avvika för mycket från den. Det är då de reagerar. Barn kan vara små om föräldrarna är små, men så är det ju inte här, hon är liten och vi är inte jätte små.)

Först fick jag träffa en dr, men hon sa att hon inte var specialist på just tillväxt så de hade ringt efter en annan.
Så han kommer, en Dr som egentligen är pensionär sedan många år, men i nuläget jobbar som konsult. Han har tillväxthämningar som sitt specialämne.
Han har träffat två barn tidigare som hade det misstänkta syndromet.

Men Alma är inget solklart fall, vissa av dessa barnen växer ojämnt på höger och vänster sida av kroppen, den ena sidan är större än den andra. Men det har inte Alma.

Det mättes och vägdes, mättes sitthöjd och avstånd mellan armarna.

I alla fall sa han att någon form av tillväxthämning har hon men vilken form vet de inte ännu, han frågade om mamman var orolig för hennes mentala utveckling, det är jag inte sa jag.
Då sa han att då är där troligen inget fel på det heller.

Men det skulle ta en hel hög med prover vissa av dem skulle skickas till Sahlgrenska för det är där de gör tex kromosomanalyser.
Sen skulle vi höras igen när de proverna kom.

Detta var en torsdag och på fredagen var det långfredag så vi kunde inte ta proverna då, för de skulle skickas med bud och någon var tvungen att ta emot dem i Göteborg när de kom dit. Så vi fick komma tillbaka igen tisdagen efter påsk för provtagning.

Barnet var emlat både här och där, tur var det för de fick sticka henne 5 gånger innan de fick så det räckte i alla fall till de prover som skulle skickas.
Det räckte nog inte riktigt till alla de andra men det var igen högprioritet på de, så vi tog de viktigaste först.

Sen var det bara att vänta på ett svar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar